Det är så jag känner mig nu - down
Jag blir alltid såhär när vi är inne i praktikperioderna, jag hatar det. Även om jag trivs bra är det inte ett dugg kul. Hur mycket man än hatar skolan när man är mit i det & inte ser någon ände tycker jag bättre om det. Det är liksom vårt. Praktiken är inte vårt, det är deras och man kommer liksom aldrig in i det helt. Man anstränger sig inte så pass mycket för att man ska komma in & människorna på praktiken anstränger sig inte heller så mycket eftersom man vet att det bara är under en kort tid & inte för evigt. Man ser liksom änden runt hörnet och ska "snart" sluta igen vilket gör att det automatiskt inte blir så "lönt" att bli en i gänget.
Och jag gör ju inte det bättre för mig själv genom att räkna dagar & veckor hela tiden och tänka på hur nästa dag ser ut. Jag hade gillat bättre om vi hade typ 1-2 dagar praktik/vecka samtidigt som man går i skolan. Kunde nog varit rätt skönt, men 6 veckor är väldigt länge att bara kastas in i. Och ett litet plus till när jag ändå gnäller, jag går helt fel linje, verkligen. Känner det lika mycket varje gång jag praktiserar, jag vill inte bli något ens i närheten av lärare och allt vad min linje för med sig. Jag ska försöka leva för helgerna resten av de fem veckorna vi har kvar (om jag nu ens får behålla dom...) Jag är negativ, jag vet! Det bara blir så.

Imon oraktiserar jag iaf kväll, börjar inte förrän klockan 1, då med bad & sen ska det vara någon "gåsfest" så det blir väl en lite annorlunda kväll. Och jag får förhoppningsvis åka hem 9 istället för 10.

Annars ser veckan rätt vanlig ut, ska jobba hos mina gamlingar på torsdagkväll, skönt med lite sånt man känner till & lite pengar! Och på fredag ska jag ta min första körlektion med körskolan, nu jäklar är det dags att börja på allvar, har ca 4 månader på mig & jag ska klara det efter mina mål. ;)



Jag älskar dig!