Idag har jag suttit och räknat dagarna till studenten, jag fick det till 239 dagar.
Det var ungefär så länge som jag hade tänkt mig, dock kändes det länge att få det bekräftat. Det känns både bra och dåligt att veta att jag har 239 dagar kvar av min skolgång, sen är det över, allting. Sen, som det så fint heter, börjar vuxenlivet. Det ska både bli skönt och inte skönt, jag har alltid varit så säker på vad jag ville göra efter studenten och jag har alltid haft ett mål att sträva efter, men helt plötsligt känner jag mig inte lika säker längre. Det finns så mycket jag vill göra i mitt liv & så mycket jag vill hinna med innan det är för sent. Men jag vet inte vilken ordning jag ska göra allt i och jag antar att jag inte kommer veta vad som är rätt förrän jag har gjort det. Jag kommer säkert göra så mycket felval i mitt liv som jag kommer ångra när jag tänker tillbaka på mitt liv om 50 år, men som sagt kan man ju inte veta förrän man har provat.

Jag är så rädd att mitt liv inte alls kommer bli som jag tänkt mig, att jag kommer sitta i samma sits som alla som ångrar att dom inte tog tag i sitt liv tidigare. Jag vet att jag har varje chans i världen att göra vad jag vill med mitt liv & komma långt, frågan är bara hur mycket ork och vilja man har kvar och hur mycket man orkar satsa efter att redan ha kämpat i såhär många år för att nå ett bra betyg och lyckas med det man vill. Det är som att man har ett mål att sträva efter men att man snubblar precis innan mållinjen, jag vill inte att det ska bli så, jag vill lyckas hela vägen fram och göra mitt liv & min framtid till något jag trivs med.

Det är så mycket tankar som snurrar i huvudet nu när det trots allt börjar närma sig, jag antar att det är såhär i så gott som varenda människas huvud som sitter i min sits just nu. Det är inte lätt & jag önskar att det en dag snart står klart för mig vad jag ska göra.

Nu ska jag skriva ett sms till min kära vän Jasmine & tvinga henne att gå ut på en höstpromenad med mig, det är så mysigt med höst! :)