Förvirrad
Igår kväll var jag hemma hos Jasmine! Jag velade först om jag skulle gå dit eller inte för jag var helt slut, men sen tänkte jag på att jag kommer ångra mig om 1,5 år när hon kanske befinner sig i en helt annan del av världen, nämligen USA & av den tanken fick jag ont i magen så jag övervann min trötthet & gick dit som sagt. :)
Vi kollade på outsiders som handlade om såna som lider av elallergi. Jag vet verkligen inte vad jag ska tro om det, vissa symtom dom visade sig ha känns rätt omöjliga att hitta på, och varför skulle man vilja hitta på att man lider av en sjukdom som denna för att man skulle vilja ha uppmärksamhet eller liknande? Då man måste isolera sig totalt från omvärlden och kanske leva resten av sitt liv i ensamhet i ett torp i skogen utan både teve & telefon. Nej, för mig är det svårt att se varför man skulle vilja orsaka sig själv något sånt, medvetet. Men samtidigt som jag tycker såhär kan jag inte låta bli att tvivla ändå, på om det verkligen finns såkallad elallergi och människor som lider av det. I vilket fall som helst tycker jag väldigt synd om dessa människor, om dom på allvar lider av det tycker jag synd om dom för att dom inte kan leva ett normalt liv. Och om dom av någon konstig anledning hittar på eller om det är psykiskt tycker jag synd om dom ändå för då är det ju också något som inte stämmer.
Idag har jag varit i skolan i två timmar & tro det eller ej, men under den tiden var vi faktiskt väldigt effektiva! När det hela tiden byggs på med nya arbeten är det lika bra att beta av dom så fort som möjligt så är det ju ur världen sen. Efter det kom mormor & hämtade mig i skolan och körde mig till stan där det var dags för körlektion. Körde landsväg idag och kände mig som en väldigt förvirrad människa! På bussen hem träffade jag Elin, hade en hel del att prata om och vi var inte tysta några längre stunder.. Trevligt! :)
Nu ska jag försöka följa mitt eget råd & beta av arbeten, även om det är lättare sagt än gjort!
Vi kollade på outsiders som handlade om såna som lider av elallergi. Jag vet verkligen inte vad jag ska tro om det, vissa symtom dom visade sig ha känns rätt omöjliga att hitta på, och varför skulle man vilja hitta på att man lider av en sjukdom som denna för att man skulle vilja ha uppmärksamhet eller liknande? Då man måste isolera sig totalt från omvärlden och kanske leva resten av sitt liv i ensamhet i ett torp i skogen utan både teve & telefon. Nej, för mig är det svårt att se varför man skulle vilja orsaka sig själv något sånt, medvetet. Men samtidigt som jag tycker såhär kan jag inte låta bli att tvivla ändå, på om det verkligen finns såkallad elallergi och människor som lider av det. I vilket fall som helst tycker jag väldigt synd om dessa människor, om dom på allvar lider av det tycker jag synd om dom för att dom inte kan leva ett normalt liv. Och om dom av någon konstig anledning hittar på eller om det är psykiskt tycker jag synd om dom ändå för då är det ju också något som inte stämmer.
Idag har jag varit i skolan i två timmar & tro det eller ej, men under den tiden var vi faktiskt väldigt effektiva! När det hela tiden byggs på med nya arbeten är det lika bra att beta av dom så fort som möjligt så är det ju ur världen sen. Efter det kom mormor & hämtade mig i skolan och körde mig till stan där det var dags för körlektion. Körde landsväg idag och kände mig som en väldigt förvirrad människa! På bussen hem träffade jag Elin, hade en hel del att prata om och vi var inte tysta några längre stunder.. Trevligt! :)
Nu ska jag försöka följa mitt eget råd & beta av arbeten, även om det är lättare sagt än gjort!
Kommentarer
ditt j
Love love love love you!
Trackback