Ibland blir det för mycket. Som nu. Nu är det för mycket.
Det är inte alltid lätt att stå i mitten, även om det är den personen man så klart önskar att vara, men det finns gränser. Man når dit, förr eller senare. Man kan tro att man orkar hur mycket som helst, kan ta hur mycket som helst och ändå alltid hålla huvudet och humöret högt. Där tror man dock fel, eller i alla fall jag. För man kan inte ta hur mycket som helst och man kan inte höra allt, det blir stopp. Hittar inga bra ord, men stopp är det i alla fall.

Imon ska jag träffa E, det är fan tur jag har honom.