Sjuttonde maj
Hur det än är har denna dagen börjat så dåligt som den bara kan & den kommer inte sluta på väldigt länge heller eftersom Han med stort H tvingar oss att tillbringa eftermiddagen i Tosteberga/Åhus och redovisa. Nej, idag är jag negativ och allmänt sur & längtar helt plöstligt ännu mer till den 11 juni, om det nu är möjligt.
Men först & främst längtar jag tills jag kommer hem idag och får se om mina skor och min studentklänning har kommit! Håller tummarna! Också längtar jag lite tills Jessica kommer till skolan för hon brukar göra skoldagarna lite bättre. :)
Uppdat, lite senare.
Just precis nu när jag sitter här, lite smått irriterad och trött på det mesta slog det mig vilken tur jag har som har E. Alltid när jag mår som jag gör nu faller mina tankar tillbaka på honom, och det är nog ett sätt att fly från verkligheten, försöka hålla humöret uppe. För det är så jag känner när jag är med honom, jag känner mig alltid glad och han kan verkligen få mig att fly från verkligheten när det behövs, utan att han vet om det själv och utan att jag heller tänker på det. Det är för sällan jag vaknar upp ur lyckligheten så här och faktiskt tänker på hur lycklig han gör mig och hur mycket han påverkar mitt liv även när jag inte är med honom. På något sätt lyckas han alltid få mig att känna mig som någon speciell, även om det så bara handlar om ett litet sms när han befinner sig fyra mil i från mig.
I snart fyra år har han varit en del av mitt liv, och den delen blir bara större ju längre tiden går.
